Snöstorm

När snön yr så man knappt ser handen framför sig….så började jag skriva för ett par dagar sedan. Men förändringen kom snabbt. I förrgår minus 22 och stora snöflingor blåste förbi. Idag plus 2 och lätt snöregn plaskar ner på skaren, som ligger kvar på snön efter nattens minus 2. Vädret börjar likna livet självt. Ibland växlar det så snabbt att man knappt hinner med. Gårdagens sanning har blivit dagens tvivel.

Ännu vackrare än snöstorm, naja måttlig sådan, är det svårt att tänka sig något. Men det är naturligtvis mycket personligt. Jag har berättat hur jag åkte i snöyra till min far efter beskedet att han gått över regnbågsbron. Och såg honom i strålande ljus i en busskur på vägen. Han lyste i sin blå skjorta, massor av år yngre. Leende, sitt varma leende. Stannade bilen och tänkte gå ut dit, men ljuset försvann och en ljusstråle lyste vägen rakt uppåt. Samtidigt hörde jag hans röst…. jag har väntat på dig – sen är du alltid.

Det var en omvälvande upplevelse men till slut hade jag samlat mig och åkte vidare genom snön. Nu är det minnesbilder som ofta kommer upp när det snöar. Jag brukar “prata” med honom då – kommunicera är kanske ett bättre ord…… Den där händelsen kom mig att omvärdera hela mitt tidigare tänk om bortgångna vänner och familj. Allt blev mycket mera positivt från den dagen, Nu har jag några som jag brukar “prata” med vid vissa tillfällen, som väcker minnen om dem och vad vi gjort tillsammans. Det blir så riktigt privata bubble- meditationer.

Har du någon du vill komma i kontakt med, så hjälper jag gärna. Det lyckas för det mesta och man brukar själv må riktigt bra efter en kontakt, där man får svar på eventuella frågor. Oftast vill mina kunder förmedla att de tänker på den bortgångne och veta om måendet. Hur kunde det hända? Hade du ont? Osv. Svaren blir inga långa berättelser utan jag får till mig ord, känslor, dofter. Kanske namnet på en person den bortgångne vill förmedla något till.

Allt är mycket finstämt och individuellt, jag fungerar som medlare mellan kund och andevärld. Jag tyder de tecken som kommer – jag”pratar” inte med den avlidne även om det kan vara så att jag hör röster och hör namn, ord och annat. Jag har speciella tider när jag tycker det fungerar bäst. Som gryning och skymning, vissa helger och högtider. Vid levande ljus eller vid brasor utomhus. Av någon anledning helst kl 03.33, kanske för att jag föddes en snöig vinternatt, en lördag kl. 03.33.

Med ljus och kärlek från Laura