Ritualerna har börjat

Som alltid på tredje dagen före fullmånen börjar ritualerna, då mest med ritualer för allt jag vill glömma. Papper efter papper fylls skriftligt med händelser, som kunde varit bättre och jag ser varje papperslapp brinna bort i lågan på ett rött ljus. Vi ska ju också förlåta oss själva och andra för de, ska vi säga dumheter som gjorts.

Det är min svaga punkt under fullmånen. Förmågan att ge förlåtelse om nu till mig själv eller andra sitter djupt, den är liksom fastlimmad inombords.  Men som vanligt fegar jag ur och löser det med att överlämna allt till Karma – för vidare behandling. Karma är ju andligheten som ordnar allt rättvist, som personifierats, vet vad som hänt och låter oss ta ansvar varför vi betett oss på ett visst sätt. Lagen om orsak och verkan.

“Hut går hem”, som vi säger i Sverige. Det sägs ju att vi får x3 tillbaka för både goda och onda handlingar. Det verkar stämma, så  Karma har blivit min vän. För vist är det så att gör vi något riktigt bra blir vi rikligt belönade, medan den som ställer till något elakt, eländigt får problem, minst gånger 3.

Med ljus och kärlek